Hemma igen. Allt är precis som vanligt, det var det redan från första stund då jag landade i Sverige och mina kompisar höll ett kladdkaka-donut-ballerina-tårta-party för mig mitt i natten på en gräsplätt vid parkeringen på Landvetter. Allt var precis som det brukar vara.
Jag fick inte ens jet-lag. Inte ens lite. Morgonen efter jag kom hem åkte jag runt i Värnamo och träffade folk. Det var skolavslutning och allt. Och jag somnade inte förrän typ sent. Vad hände med min jet-lag? Vad hände med saknaden och allt jag inte är van vid hemma? Det är som om jag varit här hela tiden.
Nu har jag varit hemma nästan en vecka, och när jag tänker tillbaka på min tid på oisca känns det som att det var en väldigt kort tid. När jag var där kändes det som om jag varit där i åratal. Jag saknar det, det gör jag. Men det känns fortfarande som om jag kommer komma tillbaka till oisca, ha understanding nature, springa till matsalen, traska långa trappan på morgonen, få skäll för att jag inte stoppat in skjortan, busa med kompisarna i klassen... men det kommer aldrig mer.
Mitt år i japan är slut, och livsstilen jag hade där också. Skoluniformen jag hade på mig varje dag är nu bara konstig att sätta på sig. Värsta cosplay-outfiten! Även om det var så normalt att ha på den förut.
Mitt liv i japan kommer aldrig igen, men mina vänner där kommer jag aldrig glömma. Vi ses igen en dag! Och vi kommer höras och prata och skoja på vägen, trots att vi går åt helt olika håll. Det finns ett fantastiskt nät som hjälper oss – internet! Det finns nästan överallt och binder människor från olika länder samman, och ändå finns det krig i världen. Vågar man tro på att det en dag kommer bli fred på jorden? Att vi kommer kunna förstå varandra om vi kan känna att vi står varandra närmare än vi trodde? Jag kanske har lite hopp om det.
Nu ska jag leva i sverige igen, detta gröna land med människor som tänker annorlunda från de där borta. Är jag lyckligare här än där? Jag vet inte, men jag tror jag hör hemma här ändå. Det är jobbigt ibland, men jag tror jag kan leva med det.
Nu är jag hos kajsa, och vi satte potatis och sådde saker i landet häromdagen. Bakade bullar och muffins. Och det är inte fel. Nu jobbar jag på cirkusskola – världens bästa jobb! Sen blir det midsommar på stensund och riksläger i Forsheda. Sedan mer cirkusskola. Och i höst blir det gymnasiet igen, och en ny livsstil.
Mycket händer i livet, mycket står i vägen, mycket går inte alls som man trodde det skulle gå. Men det är rätt spännande ändå.
Framtiden? Mina planer är suddiga. Men jag ska leva lyckligt! På mitt sätt.
Bloggen ”Joss in Japan” är det slut på nu. Joss är inte i Japan längre. Joss in Sweden? Njaa, det låter inte lika intressant. Men vem vet, en dag kanske jag bloggar igen! Blir en annan blogg i så fall.
Tack alla trogna läsare som följt mig på vägen! Nån som har en fråga angående utbyten i japan? Find me on facebook! Jag lovar att svara på frågor så gott jag kan :)
Jyane!
Jag kommer verkligen att sakna din blogg!!! Vad ska jag nu göra när jag har tråkigt på jobbet? :P
SvaraRaderaTack Joss för alla dina roliga, underhållande och ibland lite sorgliga berättelser och för alla underbara bilder från japan. Jag kommer att sakna din blogg. Lycka till i fortsättningen, hälsningar från Sofias mamma
SvaraRaderaJag kan inte hjälpa att jag gråter en tår
SvaraRadera